Snöröjning av parkeringsdäck och infarter i Sundbyberg

Så här kan en förfrågan se ut

“Vi behövde få bort packad snö och is från ett parkeringsdäck samt flera infarter där lutningen gjorde underlaget halt. Det var också viktigt att snövallar flyttades så att siktlinjer, gångstråk och parkeringsrutor kunde användas igen utan att avrinningen blockerades.”

Så genomfördes snöröjningen av parkeringsdäck och infarter i Sundbyberg

Snöröjning av parkeringsdäck och infarter i Sundbyberg genomfördes efter ett större snöfall följt av töväder och nattfrost. Arbetet omfattade ett öppet parkeringsdäck med hårt packade körspår, ramper med isbildning och två infarter där plogkanter hade byggts upp mot kantsten och brunnar. Målet var att återställa framkomlighet och minska halkrisken utan att skada tätskikt, asfalt eller avvattning.

Inledningsvis rensades körbanor, p-fickor och svängytor i flera etapper för att undvika att snö pressades mot räcken, pelare och garageportar. På parkeringsdäcket användes redskap med gummiskär mot underlaget eftersom ytan krävde skonsam hantering. I infarter med brantare lutning bröts den översta isskorpan först upp mekaniskt på de mest belastade partierna, därefter skrapades ytan ren och kompletterades med halkbekämpning där tunn blankis låg kvar i skuggade lägen.

Rensning runt brunnar, kanter och passager

Ett viktigt moment blev friläggning av dagvattenbrunnar och lågpunkter. Smältvatten hade tidigare stannat kvar på däcket och frusit om under natten, vilket skapade ojämna isflak. Därför öppnades avrinningsvägarna för hand längs cirka 34 löpmeter kantzon. Snövallar flyttades bort från gånglinjer, brandvägar och stolpfundament så att vatten kunde ledas undan vid nästa temperaturväxling. I de smalare partierna vid infartens sidorensning användes handverktyg för att få loss kompakt snö utan att slå sönder kantstöd.

Halkbekämpning anpassad till underlag

Efter plogning och skrapning spreds halkbekämpningsmaterial i ett jämnt lager på ramper, gånganslutningar och de ytor där däcket lutade mot avvattningen. På de mest utsatta delarna användes krossmaterial med fraktion som gav grepp även när ett tunt fuktskikt låg kvar ovanpå ytan. Doseringen hölls återhållsam nära brunnar för att inte belasta avvattningen i onödan. Resultatet blev en renare körbana, tydligare parkeringsrutor och säkrare in- och utfart under de följande frostnätterna.

Praktiska förutsättningar på parkeringsdäcket

Projektet krävde särskild hänsyn till höjdskillnader, räcken och ytor med begränsat upplag. Parkeringsdäck skiljde sig från markparkering genom att snön inte bara kunde skjutas åt sidan utan planering. Upplagsytorna valdes därför så att sikt i kurvor och vid utfart inte försämrades. Snön lades i avgränsade fickor där smältvatten inte riskerade att rinna tillbaka över körbanan.

Arbetsmiljö och säker hantering vintertid

Under arbetet togs hänsyn till halkrisk, passerande fordon och begränsad manöveryta enligt Arbetsmiljöverkets krav på säker arbetsmiljö. På ytor där maskinell röjning inte kom åt fullt ut färdigställdes kanter och övergångar manuellt. Just den kombinationen blev avgörande här. Den packade snön i hjulspåren släppte först efter att trycket lättats i flera drag, medan tunn is närmast porttrösklar behövde bearbetas försiktigt för att inte lämna spår i underlaget.

Resultatet efter avslutad röjning

När arbetet avslutades var parkeringsdäcket öppnat över hela bredden och infarterna hade fått tillbaka sin ursprungliga funktion. Särskilt stor skillnad syntes vid rampens nedre del där tidigare isbildning hade gjort stopp och start svår. Efter rensning, skrapning och halkbekämpning blev ytan jämnare och avvattningen fungerade bättre vid efterföljande töväder. Snövallar stod inte längre i vägen för dörrar, gångstråk eller siktlinjer vid utfart.

Liknande snöröjningsarbeten på parkeringsdäck och infarter

Liknande projekt omfattade ofta plogning, skrapning av packad snö, manuell rensning vid kanter och öppning av avvattningspunkter. På parkeringsdäck tillkom nästan alltid hänsyn till tätskikt, räcken, pelare och begränsade upplagsytor, vilket påverkade val av redskap och hur snön kunde flyttas inom ytan.

Infarter med lutning krävde ofta en annan bearbetning än plana uppställningsytor eftersom is gärna byggdes upp i hjulspår och skuggpartier. Efter själva röjningen behövde underlaget ofta kompletteras med halkbekämpning och kontroll av brunnar så att smältvatten inte frös till på nytt vid nästa temperaturfall.

  • Röjning av körbanor, p-rutor och svängytor
  • Borttagning av packad snö och isskorpor i ramper
  • Friläggning av brunnar, kantzoner och avrinningsvägar
  • Halkbekämpning på utsatta partier och övergångar
  • Anpassning till känsliga underlag och trånga ytor

Står du inför ett liknande arbete?

Beskriv förutsättningarna i formuläret här intill så går det att få hjälp med snöröjning av parkeringsytor, ramper och infarter.

Kontakta oss idag!